And I say, no more ...
Jag har seriösa problem. På riktigt. Låt mig förtälja en anekdot som utspelade sig idag:
Jag var på väg in till stan för att inhandla en pryl jag länge har suktat efter. Jag var glad. Jag hade inte en tanke på god mat, chips eller godis. Väl framme i affären visar det sig att jag har missförstått priset, och därmed blir det inget köp. jag känner hur tårarna börjar brinna bakom ögonen pga. besvikelsen och det faktum att inget tycks gå min väg. Väl ute ur affären känner jag hur en våg av dåliga tankar når min hjärna.
Vad tänker jag?
Jo, givetvis hur jag ska gottgöra för den plötsligt uppkomna besvikelsen. Och hur gör man detta "bäst"? Jo, med mat. Vad slutar dagen med? Jo, att jag har ätit ...
* Godis
* Chips
* Ett Max-mål
Detta är inte okej. Inte alls okej. Och det blir bara värre och värre, och jag känner mig som en väldigt dålig människa när det inte längre känns som att jag har kontroll. Och jag har ingen kontroll, that's for sure.
Det måste till en förändring. På riktigt. Inte bara en fysisk förändring utan även en psykisk. Det fungerar liksom inte att trösta sig med mat (något jag borde ha lärt mig by now).
På måndag återställs klockorna. Jag börjar om. För sista gången. Går det inte då, så ger jag officiellt upp.
Om någon annan känner att ni också behöver en nystart, så kan vi ju nystarta tillsammans. Hör av er i sådana fall.
Jag var på väg in till stan för att inhandla en pryl jag länge har suktat efter. Jag var glad. Jag hade inte en tanke på god mat, chips eller godis. Väl framme i affären visar det sig att jag har missförstått priset, och därmed blir det inget köp. jag känner hur tårarna börjar brinna bakom ögonen pga. besvikelsen och det faktum att inget tycks gå min väg. Väl ute ur affären känner jag hur en våg av dåliga tankar når min hjärna.
Vad tänker jag?
Jo, givetvis hur jag ska gottgöra för den plötsligt uppkomna besvikelsen. Och hur gör man detta "bäst"? Jo, med mat. Vad slutar dagen med? Jo, att jag har ätit ...
* Godis
* Chips
* Ett Max-mål
Detta är inte okej. Inte alls okej. Och det blir bara värre och värre, och jag känner mig som en väldigt dålig människa när det inte längre känns som att jag har kontroll. Och jag har ingen kontroll, that's for sure.
Det måste till en förändring. På riktigt. Inte bara en fysisk förändring utan även en psykisk. Det fungerar liksom inte att trösta sig med mat (något jag borde ha lärt mig by now).
På måndag återställs klockorna. Jag börjar om. För sista gången. Går det inte då, så ger jag officiellt upp.
Om någon annan känner att ni också behöver en nystart, så kan vi ju nystarta tillsammans. Hör av er i sådana fall.
Kommentarer
Trackback
Jag behöver lätt en nystart! Dock inte idag, för idag är en förjävlig dag! Imon börjar jag... Kram
URL: http://cataztrof.blogg.se/
jag behöver verkligen en nystart! =/
URL: http://josdil.blogg.se/
Dessa situationer hamnar man ju i titt som tätt. Det är ju minst lika viktigt att ta den psykiska delen också. Tyvärr är jag lite dålig på detta och ahr samma problem som du men det är bara att kämpa vidare.
URL: http://theasutmaning.blogg.se/
Det är helt galet ju, det är trots allt nu man lever och det är nu man måste ta tag isaker! Fan också!
URL: http://slutavarafet.blogg.se/
Har det blivit någon nystart? Ge inte upp, erkänn och acceptera att det är jobbigt ibland, gräv inte ner dig för de felen man gör, perfektion ska man aldrig sträva efter men inte heller släppta tyglarna allt för löst - klart att du klarar det!!
URL: http://bootcampbabe.blogg.se/