Om att inte vilja gå hem
Jag kämpar. Varje minut och varje timme är en kamp mot demonerna i min hjärna.
Och jag längtar inte längre hem på dagarna, för jag vet att risken då är stor att jag vräker i mig både det ena och det andra. Jag dröjer mig kvar på jobbet så länge som möjligt, allt för att undvika att få tristess-tid i närheten av kylskåpet och affären.
Sjukt, eller hur?
Men jag kämpar. Jag tänker äta, men jag tänker inte överäta. Jag har till och med slutat dricka cola light (jag måste vara beroende), vatten blir det istället.
Just nu gör jag allt för att hålla mig borta från överätandet. Tänker på annat, gör annat, stickar, jobbar, sover. Vad som helst, bara inte överäta.
Och jag längtar inte längre hem på dagarna, för jag vet att risken då är stor att jag vräker i mig både det ena och det andra. Jag dröjer mig kvar på jobbet så länge som möjligt, allt för att undvika att få tristess-tid i närheten av kylskåpet och affären.
Sjukt, eller hur?
Men jag kämpar. Jag tänker äta, men jag tänker inte överäta. Jag har till och med slutat dricka cola light (jag måste vara beroende), vatten blir det istället.
Just nu gör jag allt för att hålla mig borta från överätandet. Tänker på annat, gör annat, stickar, jobbar, sover. Vad som helst, bara inte överäta.
Kommentarer
Trackback
tänker på dig!! du kommer lyckas :D du är duktig!
URL: http://josdil.blogg.se/
Känner igen mig, förstår dig. Kämpa på.
URL: http://kanelpinglansmat.wordpress.com
Känner igen känslan. Kämpa på!
URL: http://viktigdagbok.blogg.se/
jag vet hur det känns, jag har andra känslor.
jag har ingen lust att ha brännande och svidande tårar på mina kinder varje dag, jag har ingen lust att vara med min familj mer. allt bara ändras och ändras. allt är för mycket i huvudet! för många tankar.. vad kommer att hända? vart kommer mitt liv ta stopp? jag kanske inte är ful, jag kanske inte är tjock, jag kanske har vänner, men vad i..?
det spelar ingen roll, min familj förstör allting, planerar mitt liv! men varför? jag mår inte bra. och försöker utveckla det. men tror det inte forsätter med att jag lever, vet inte.
hoppas du mår bra, och var inte ledsen för att du är tjock! ät hur mycket du vill, och njut av livet!
inte av att vara fin/smal. kämpa på min vän!
kramisar Hanna |